Lite historik om klubben. Hvetlanda sportdykarklubb bildades 1975 av ett tio- tal dyk intresserade personer. Ordförande blir Stefan Johansson.  På den tiden var det glest med dykutbildare så dom tog saken i egna händer och med lite hjälp av instruktörer från Växjö dykarklubb så genomfördes en kurs som studiecirkel med gott resultat. Klubben fick sina första dykare med Nordiskt sportdykarbevis. Under klubbens första år var det som i alla nystartade föreningar ett stort intresse och en usel ekonomi. Efter några kurser och med ett privat lån så ansåg sig klubben ha ekonomi att köpa en kompressor 1976 vilket gjorde att dykningen blev betydligt smidigare att utföra. Dykandet ökade men också kraven från medlemmarna och en gummibåt Gryf köptes in 1977 så man kom ut till öarna på västkusten och då oftast i vattnen utanför Väjern där övervånigen på en verkstad hyrdes. Klubben hade under sitt första år en klubblokal - föråd på Vitalagatan15 och fick  1976 en klubblokal i badhuset där badmästaren tidigare bott. 1978-79 var det dags för flytt ner till källare på badhuset där en självtvätt varit. Vi rensade lokalen på tvättutrustning och fick som tack material till renovering som utfördes av medlemmarna. Vi hade därmed allt på ett plan. Medlemsantalet var 1979 uppe i 80 med juniorer och stödjande medlemmar.

Klubben får en ny ordförande Göran Johansson  året var 1979. Detta år kom något in i klubbens historia som skulle förändra verksamhetens ekonomi, vi började samla papper i stan. Vår ekonomi stärktes snabbt och vi ville använda dessa pengar så det kom  dykningen till del. Medlemmarna fick rösta om några olika förslag varav det till slut stod mellan ett hus i Bohuslän eller en båt stationerad i samma län. En båt blev det och vi landkrabbor från Småland började läsa båt tidningar med i riktning på livbåtar vilket vi trodde skulle vara en bra och säker båt lämplig för dykning. Jo vi hittade en och den 7 juni 1980 låg den på plats vid en hyrd båtplats i Bovallstrand.

Båten var en ca 10 meter överbyggd livbåt i aluminium och det visade sig snart att det ej var någon bra lösning i västkustens salta vatten. Vi fick redan första vintern ta hem den för att nita om skrovet och modifiera de inre områdena så att de bättre passade våra behov. Båten var nog ej vad vi tänkt oss den var svår att manövrera och krånglig att lasta vår utrustning i och sen rullade den lite i sjö till mångas fasa. Nancy var namnet på denna skapelse som var med oss till våren 1982 då hon såldes.Vår ekonomi var nu så bra att vi beslöt att skaffa oss en riktig dykbåt och så blev det.  En Marieholm 850 SL som var en provbåt för en serie om 12 båtar för rens- dyk uppdrag i Suez-kanalen vilken vi köpte av en dykfirma i Stockholm. Lowely som hon hette var en båt som passade oss betydligt mycket bättre även om också hon hade sina brister.

Hon gick på bensin och den började bli allt dyrare och när motorn en dag tog in vatten och stannade beslöt vi att montera in en diselmotor. Klubben blomstrade några år i början av 80-talet och hade lite över 100 medlemmar. Uv-rugby och dykutbildning slogs om bassängtiderna och det var svårt att ge utrymme till alla i bassängen vilket gjorde att även söndagsförmiddagar fick tas till. Under de år som  Lowely var stationerad i Bovallstrand så var det nog mitten och slutet av 80-talet som hon utnyttjades mest då oftast det fanns skeppare hela semesterperioden. 1988 är det dags för ordförandebyte då Göran vill satsa mer på sitt företag och avgår.

Nu 1988 väljs Morgan Strålman på posten som ordförande . Vi den här tidpunkten har medlemsantalet kommit ner till ca 70 st. och vi tycker att klubben måste satsa mer på medlemmarna. Vi behöver fler instruktörer med utbildningsstatus och även fler egna kurser för att höja statusen på våra dykare. Så under ett antal år bedrivs mycket utbildning på olika nivåer både i klubben regi och på distrikts nivå. 1990 byte vi båtplats och hemmahamn blir Hamburgesund. Vi hade tänkt att detta skulle ge oss lite nya dykmål med närheten till Väderöarna och det gjorde det nog under något år men sedan minskade nyttjandet av båten. Klubben gick då ut med en förfrågan till medlemmarna om deras åsikt de problem som fanns med båtnyttjandet. Vi fick in fler olika åsikter som exempelvis att det var för långt - dyrt att ta sig till västsidan med allt dyrare bensinpriser men också att båten var för stor och att för få kunde ta ut den. Man tyckte att vi skulle byta till en stor trailer dragen båt.

Det hela slutade med att vi flyttade den till Oskarshamn för att testa en annan sorts dykning vilket det blir i dessa vatten. Lowely fanns där under två säsonger åren 1992 och 1994 det senare året delvis uthyrd till ett dykcenter. Badhuset renoverades under 1992-93 och vi fick vår klubblokal genomgången från golv till tak. Den anpassades till våra behov med kompressorrum, sköljrum, pentry och lektionsrum. Under 1994 får vi tag på en riktig kompressor en Åsbrik på 600 m/l som gör luftfyllningarna lite snabbare och med betydligt mycket bättre kvallite på luften och det börjar köpas in kompletta utrustningar för kursernas utedyk samt som uthyrning till medlemmar. 1995 var första året vi ej fick någon inkomst från pappersinsamlingen detta då kommunen gjorde om det mycket väl fungerande system där klubbarna utförde jobbet med ideellt arbete. Klubbens ekonomi försämrades nu drastiskt och 1997 blir Lowely stående på land. Dykningen på västkusten görs nu inhyrda på något dykcenter och på årsmötet ges det i uppdrag till styrelsen att försöka sälja båten.

Vi få också en ny ordförande Ronny Persson detta år 1997.  Ny på sin post så får han börja försöka avyttra det klubben med hjälp av pappersinsamlingen kunnat skaffa sig. 1998 såldes så Lowely till en annan dykarklubb efter att vi gjort en rejäl översyn och uppsnyggning till vad vi tyckte prima skick. Vår köpare var ej av samma uppfattning och ett tvist förhållande uppstod där vi fick lägga både mycket arbete och pengar men det löste sig till slut. Nu in på 2000 - talet har vi inga båtar alls då även en mindre variant på trailer är såld och klubben lägger nu sin tid på utbildning för att få in pengar. Medlemsantalet i klubben är numera ca 60 st. och förhoppningen är att kunna höja detta de närmaste åren, genom utbildning men även försöka få med fler färdiga dykare, som fått sin utbildning någon annan stans men bor på orten.

2 September 2000 firade klubben sitt 25 års jubileum med middag på Östanå värdshus.  Klubben subventionerade en 3 rätters meny som slutade med kaffe där det gavs plats för lite berättade återblickar från de åren som gått. Det kom ca 70 personer och då var respektive inräknade. Av dykare var det ungefär lika fördelat mellan gamla och aktiva medlemmar. Det bjöds på musikunderhållning och dans men då många ej träffats på senaste åren så blev det nog mest gamla minnen. Det hela var en mycket lyckad sammankomst och många tyckte att vi skulle göra om det med 5 eller 10 års intervall.

Vid årsmötet 2002 så valde klubben sin femte ordförande Niclas Sundsborn. Han har verkat som utbildningsansvarig sedan ett antal år tillbaka och svarat för utbildningen.  Nicke har en förhoppning om ett ökat dykande i klubben och tror att vi genom att satsa mer på utbildning, samt en mer aktiv marknadsföring av verksamheten, skall kunna nå detta mål.

Klubben fick på årsmötet 2009 en ny ordförande Kenneth Harrstedt. Kenneth har tidigare i flera år deltagit i styrelsearbetet som suppleant och är väl insatt i klubbensarbete. Han har också hållit i ungdomsverksamheten under ett antal år. Kenneth kommer från Oskarshamn och har ett förflutet i dykarklubben Calypso som utbildningsansvarig. Vi hoppas Kenneth kan vara en injektion i klubbarbetet.

På årsmötet 2011 fick klubben sin sjunde ordförande Ulrik Åkesson. Ulrik har varit medlem i klubben i över 13 år och i styrelsen ca 10 år och när nu Kenneth Harrstedt valde att flytta tillbaka till Oskarhamn så föll valet på Ulrik. Vi har fått ny klubblokal efter att bytt med Medley som ville få sitt gym på ett plan och vi är tillbaka på andravåningen i en lokal vi hade 1977-78. Lokalen har sedan dess renoverats och fått en ny ventilation. Vi får hoppas att det ger oss ett uppsving i verksamheten.